Min första period som akvarist var kanske vad man kan kalla för framgångsrik och ledsagades nog inte av några större insikter i fiskars behov, vattenkemi och annat som jag blivit medveten om senare. Nog för att jag läste en hel del, men sen att omsätta läsefrukterna i praktiken var något helt annat. En del av det kan nog skyllas på att tonåringars kassa ofta är skral och att det är ont om utrymme. Annat berodde nog mest på otålighet och en "vafan-attityd". Sen cirkulerade märkliga regler flr hur många fiskar man kan ha i ett akvarium, som "1 cm fisk per liter vatten. Alltså kunde man ha, påstod regeln, två fem centimeter långa fiskar i tio liter vatten. Enligt samma logik borde en gädda på 120 cm ha kunnat trivas i ett 120-liters. Och det är väl en bekväm tro för den som vill ha många fiskar. I efterhand framstår det hela som rätt absurt.
Med tiden har jag insett att man inte kan förskriva sig helt till några enkla formler. Fiskar har sina unika krav, de kan behöva simyta och de är ibland mer eller revirhävdande, de kan leva i öppet vatten nära ytan i stora sjöar eller i grunda försurade gölar. Allt detta gör att förnuftet borde säga var och en att man måste skaffa sig kunskaper om just de fiskar man själv har för avsikt att hålla. Nu tror ju inte jag eller någon annan att det där med storleken hos fisken i relation till akvariet skulle sakna betydelse, men det är så mycket annat som spelar in.
Något annat man inte heller kan bortse ifrån är hur man faktiskt sköter sitt akvarium. I ett blogginlägg av en annan akvarist hävdade denne, vilket verkar förnuftigt, att mängden fisk i ett akvarium inte minstär beroende av hur man lyckas upprätthålla vattenkvaliteten. Frekventa vattenbyten, rätt proportion mellan utfodringen och mängden fiskar i karet skulle vara den rätta vägen att gå. Och visst, så är det förstås i mångt och mycket, men det tar inte hänsyn till att fiskar har olika behov av utrymme utifrån sitt beteende och temperament. En liten skygg och lättstressad fisk skulle inte trivas alldeles oavsett vattnets beskaffenhet om den måste trängas med livliga, argsinta eller stora arter.
Sen finns en annan aspekt, nämligen den estetiska, som förvisso handlar om tycke och smak. Det kan vara både mäktigt och imponerande med stora stim fiskar. Jag tänker på ett stort akvarium med tropheus-ciklider eller kanske storvuxna regnbågsfiskar. De ska hållas tillsammans i större grupper, men det kräver utrymme förstås.
Personligen har jag däremot mer och mer börjat uppskatta det minimalistiska, få välvalda fiskar i ett vackert inrett akvarium. Jag kan tänka mig ett tätplanterat 54-liters akvarium med några få färgstarka fiskar, som dock inte får vara för små och osynliga. Ett par fjärilsciklider eller apistogrammor kanske eller en kampfisk hanne med en grupp honor skulle kunna fungera bra på detta sätt.
Hur står det då till med mina egna akvarier? Lever jag som jag lär? Nej, inte helt! Fortfarande är jag lite otålig, förtjust i nyheter och trött på stiltje, men jag försöker bli bättre på att hålla fokus på att fiskmängden är till fiskarnas fördel. Nästa projekt, jordakvariet, ska och får inte bli överbefolkat på annat sätt än på den naturliga och önskvärda vägen, genom att fiskarna trivs och förökar sig. Här ska fiskarnas behov och det estetiska, förhoppningsvis, ingå en skön förening.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar