Den här kvällen har jag ägnat mig åt att ta reda på så mycket som möjligt om de fiskarter jag funderar på att ha i mitt kommande jordakvarium. I mitt förra blogginlägg lutade jag åt någon ah arterna i släktet micropoecilia, men det jag kunnat få reda på ikväll är att de verkar vara ovanligt besvärliga fiskar, känsliga för förändringar och skiften i vattenkvaliteten och att de lätt blir sjukliga. Det är fina små fiskar, det går inte att bortse ifrån, men inte heller att mycket kunniga och erfarna akvarister verkar ha haft problem med dem. Så..,kanske inte iallafall? Eller...
Tanken glider då istället över till killis. Mitt första försök med kap lopez (aphyosemion australe) slutade snöpligt med borttynande och död om de inte hoppade ur och dog när täckglaset inte låg på under något vatrenbyte. Av allt att döma hade en av honorna med sig någon invärtes sjukdom, kanske en parasit som vare sig salt eller värme rådde på. Men arten betraktas inte som svårskött och kanske ska det elände som mitt första projekt råkade ut för tillskrivas en olycklig slump, otur med leveransen som kom från Akvarieteknik via Arken Zoo. Något säger mig att det kunde vara värt med ett försök till med kap lopez eller någon annan killisart.
Tillgången i handeln är ganska sparsmakad, för att uttrycka sig milt, men till och med i kedjebutiker, som Arken, har jag sett blå lyrstjärtskilli, clownkilli och kap lopez. På annat håll har man även sålt Normans lyktögonfisk. I Uppsala har Djurhobby till och med en hel ställning med äggläggande tandkarpar, som dock var ganska tom när jag kom dit, så uppenbarligen finns det en efterfrågan, kanske till och med en ökad. Jag har i min hemstad, Västerås, oftare sett killis än endlers, trots att de senare är uppskattade av många nanoakvarister och levandefödarvänner.
Hur som helst minns jag mina första kap lopez, så länge de var krya, som vackra, pigga och temperamentsfulla små fiskar som av och till lekte i musselblommornas rötter, även om jag aldrig såg några yngel. Det förundrar mig lite. Kanske blev de uppätna, kanske skedde aldrig någon befruktning vid leken. Om det blir killis i det nya karet ska jag göra mer riktade odlingsförsök. Fiskarna har små anspråk på utrymme så det borde gå att odla i en genomskinlig förvaringslåda i plast, om jag inte får tag på något lämpligt akvarium. 10-15 och en massa javamossa borde göra det möjligt. Det borde inte heller vara omöjligt att ha två par av olika arter i ett 54-literskar, då det i litteraturen sägs att minst 40 l krävs för detta ändamål. Nej, det borde inte vara omöjligt med killis, tvärtom känns det inspirerande.
Vore det inte värt ett nytt försök?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar