I ett nytt ljus med många frågor

Idag fick jag äntligen hem den nya ljusrampen till det 54-literskar som jag planerar att göra om till ett växtakvarium.
Det är en Aqua Nova - ramp med fyra stycken T5-rör, två med vitt ljus och två med blått. De senare jag kommer jag kanske att byta ut, eftersom jag föredrar ett varmare ljussken.

Akvariet har nu tömts på sand och har sköljts och skrubbats rent från alger. Det väntar nu på att startas om.

Bottensubstratet finns tillgängligt, Akadama - soil,  men varken stenar eller växter. Jag är inte ens säker på hur akvariet ska utformas. Ett klassiskt holländskt växtakvarium, ett iwagumi-scape eller något som formats efter den fria tankens ingivelser?  Bara växter kanske?  Eller ett rejält hard scape? Sten eller rötter eller båda delarna? Det finns en del frågor att fundera över.

Jag testade den nya ljudkällan på burmakaret och blev nöjd med hur skarpt och tydligt allting blev, även om jag bara tände ett av ljusrörsparen. Men som sagt, jag föredrar ett varmare sken än vad blått och vitt åstadkommer tillsammans. 

Äntligen på väg mot en grönare och vackrare värld!

Ikväll började jag avvecklingen av 54-literskaret med påfågelgobies, pseudomugil furcatus och pygmépansarmalarna. Växterna har tagits upp och lagts i plastpåsar i väntan på att föras till lokalen. Vattnet är en brungrå sörja där påfågelgobies och stimfiskarna förvirrat simmar runt i oredan. Snart kommer också de att flyttas och akvariet att tömmas.

Äntligen har de första konkreta steget i nästa större akvarieprojekt tagits, att starta ett mer påkostat växtakvarium. Tanken är att 54-literskaret snart ska utrustas med en ny kraftfullare ljusramp och med en trycksatt Co2-anläggning. Bottensubstratet kommer att bestå av någon form av soil. Hemma finns en säck Akadama som jag möjligen ska använda.  Jag ska undersöka alternativen innan jag bestämmer mig.

Vilken väg går 112:an?

Mitt 112-litersakvarium, som tack vare sin timer, också fungerar som en visuell väckarklocka, var länge ett viss källa till bekymmer. Övergött och igenväxt och ibland drabbat av sjukdom var det, men till sist verkar det hela ha rett upp sig.

Nytt filter, nya växter och  ingen onödig gödning. Växterna, vallisneria, olika typer av cryptocoryne och vattenpest har ändå kunnat frodas. Fiskarna verkar trivas. Xiphophorus nezahualcoyotl i olika storlekar far snabbt omkring med livligt simmande corydoras schultzei  som korsar deras banor.

Trots att jag aldrig brytt mig om att plantera vattenpesten blev de fritt flytande stjälkarna ett vackert inslag i akvariet i vars bakgrund en tät och vacker rad med vallisneria sträcker sig.  
I viss oordning växer en blandad skara växter i karets mittersta och främre del som avgränsas mot bakgrunden av en rad lavastena.

Just detta mittersta parti är det jag funderat en del på. Det är en smula kaotiskt. Vattenpesten blev med tiden också alltför rörig och vallisnerian gjorde allt för att invadera akvariets främre delar.

Därför tog jag bort ett gott stycke av vallisnerian och planterade där istället vattenpesten. En aponogeton ulvaceus fick en framskjuten plats i mittpartiet. Det är en mycket vacker ljusgrön högväxt planta med lätt skruvade blad som kan bli mycket stor om man sköter den rätt.

Akvariet är inget under av skönhet men jag skäms inte för det. Mittpartiet är fortfarande en öppen fråga. Cryptocorynen har börjat bilda en fin och tät grupp men annat förefaller mer malplacerat...De två små svärdsplantorna,  vilken är deras plats egentligen?