Fiskar som flyttar

Idag gjorde jag några omplaceringar av några fiskar. Min grupp med betta rutilans fick flytta till köksakvariet medan aphyosemion celiae fick en ny bostad i lokalen.

Nu kan jag äntligen lägga ned bettornas ganska misskötta akvarium. Trots en viss försummelse har dessa kampfisksläktingar förökat sig. Jag förde över sex stycken bettor till köksakvariet i morse men det finns fortfarande några små kvar i deras gamla hem.

Tanken är nu att sälja bettorna vid auktionen i Uppsala 29/11. Jag är lite kluven till att sälja dessa små vackra labyrintfiskar, men jag måste prioritera vad jag tycker är viktigt roligt och intressant. Akvarier tar plats och skötseln tar tid. Dessutom är målet att på sikt frigöra mer utrymme så att ett större kar på ca 500 liter får plats i mitt hem.

Tigrar äter räkor! Nanoprojektet går vidare

Igår planterade jag några stänglar rotala rotundifolia i bakgrunden i 24-litersnanot. Av någon anledning har inte vattenpest en,  trots God tillgång på ljus och näring inte vuxit särskilt bra. På lite sikt kanske jag byter ut den. 

Rotundifolians rödrosa toppar kan göra akvariets tämligen färgskala mer varierad. Fungerar växten bra så kommer nog mer av den att planteras.

Algproblemet verkar nu vara ur världen för den här gången och kanske kan jag snart våga mig på att använda gödning om så skulle behövas. Soilen och Co2  kanske har tillräckligt god inverkan.

En av de riliräkor som släpptes i för drygt en vecka sedan har jag hittar död. Sannolikt blev de  ihjälbiten av någon av de dario sp. Myanmar " Black Tiger" som finns i akvariet. Så länge dessa går kvar kommer det inte att bli några fler räkor.

Deras mindre släktingar, dario dario,  verkar dock fungera bra ihop med de gula körsbärsräkorna i mitt 32-liters.

Regnbågsgoodeiden - en framgångsfisk

För ett år sedan på dagen köpte jag två par characodon lateralis - Los Berros på storauktionen i Örebro.  Det visade sig vara ett lyckat köp. Det är trevliga fiskar, livfulla med ett hett men inte överdrivet aggressivt temperament. Hanarna kivas sinsemellan men det är ingenting som någon verkar ta någon skada av.

Regnbågsgoodeiderna kommer från Mexiko och är, som många andra av arterna i familjen goodeidae, mycket sparsamt förekommande i naturen. Det är därför roligt när de förökat sig med friskt mod i mitt akvarium. Från början var de fyra, nu är de säkert gott och väl ett tjugotal, som simmar runt i ett 54-liters walstadsakvarium, noga taget det första som jag startade för snart två år sedan och som med tiden utvecklats  till en veritabel djungel.

Akvariet saknar alla tekniska hjälpmedel förutom ljuset. Det verkar som att jordbotten fungerar utmärkt som ett biologiskt filter. Endast en fisk, en hona, har mig veterligt, dött under året. Trots det brukar det sägas att characodon lateralis är en känslig art. Av det har jag inte sett många antydningar. Tvärtom är mitt intryck att det är en synnerligen robust liten fisk. Kanske beror det på att jag, trots allt, gör någonting som är rätt.

Emellertid börjar det bli dags att gå vidare. Jag är i färd med att organisera min hobby på ett mer praktiskt och rationellt sätt och är därför på väg att antingen lägga ned eller flytta  på några av de akvarier jag har hemma till lokalen. Jag måste prioritera. Sannolikt kommer goodeiderna att flyttas under den senare delen av hösten eller tidigt i vinter. Målet är att frigöra plats i min lägenhet till dels nya möbler och dels ett större akvarium. 

Eftersom goodeiderna blivit rätt många i förhållande till akvariets storlek så kan det också vara dags att dela med mig av denna underbara fisk. De kommer dock knappast att skänkas bort, utan kommer förmodligen att säljas på Uppsalaauktionen 29/11 i år.

Jag måste till sist säga att characodon lateralis för mig är en framgångsfisk. Det ska bli roligt att se om fler är intresserade av att dela glädjen över att hålla denna rätt så ovanliga art

Små och lite större steg framåt

Idag köpte jag två stycken nya akvarier, ett på 63 liter och ett minimalt på elva. Det förra ska placeras i lokalen så snart som möjligt och vad som kommer att simma i det får framtiden utvisa. Eventuellt blir det mina regnbågsgoodeider i samband med att jag lägger ned deras akvarium här hemma. Även detta ska i så fall flyttas till lokalen.

Elvalitersakvariet var en "bonus" vid köpet. Vad jag ska använda det till är högst oklart men det kan vara bra att ha. Den medföljande lysrsmpen ger nu ljus åt köksakvariet, som hittills belysts av av en bordslampa från Ikea och en liten ledspotlight från Claes Ohlsons. Ljuset var måhända bättre med dessa lampor, men det såg inget vidare ut. Sannolikt byter jag ut den nuvarande 25 w-lampan mot en lågenergilampa.

I köksakvariet går nu ett par aphyosemion celiae och några yngel. Dessa kommer strax att få flytta till lokalen och till ett större akvarium. Köksakvariet kommer senare i höst att bli hemmet för en grupp med räkor, förmodligen crystal red, alternativt någon mycket liten fisk.

Jag har också ansat växterna något i mitt 24-litersnano, där ludwigia muelleri återigen renderat att skugga de övriga växterna. De ansade topparna planterade jag därefter om i mitt 32-liters low tech, som jag planerar att på sikt ge ett mer varierat växtbestånd.  Växternas placering blev därför högst tillfällig, där jag planterade dem framför roten med dess centrala placering i akvariet.

En tanke jag leker med är att köksakvariet, tillfälligt, ska bli hemmet för mina betta rutilans när killiparet och deras avkomma flyttar. Det skulle äntligen göra det möjligt att lägga ned bettornas nuvarande hem. Den övergripande tanken,på längre sikt, är att frigöra plats till ett stort akvarium på åtminstone 450-600 liter, som skulle bli ett värdigare hem för mina nu rätt så trångbodda red shoulder-hantlar och de andra cikliderna i 275-litersakvariet.

Det känns som att det börjat röra på sig igen... 

Räkornas återkomst

Ikväll har en grupp på 8 stycken gula körsbärsräkor flyttar in i mitt 32-liters low tech - akvarium.  Några är ännu rätt dåligt utfärdade medan några har en citronaktig färg. Det är vackra djur som jag hoppas både ska göra akvariet vackrare och renare.

Dessa härligt vildsinta "tigrar"!

Det finns arter som man fattar ett särskilt tycke för. Jag är väldigt förtjust i ameca splendens, i red shoulder-hantlar och påfågelgobies. De förgyller några av mina akvarier med sina färger eller med sitt temperament och intressanta beteende.

För drygt en månad sedan hamnade några  badider, dario sp. Myanmar " Black Tiger " hos mig i ett alldeles för litet akvarium egentligen. Det är något som ska åtgärdas, var så säkra! I alla fall är det ännu en av de arter som jag fattat tycke för.

Det är små, ganska skygga men ändå tuffa fiskar med rosaröda tvärgående band över kroppens nedre del som dock mörknar framåt huvudet. Det är vildfångade fiskar från Burma, om man får tro den information jag fick på Djurhobby i Uppsala.

De är revlrhävdande och påminner inte så lite om dvärgciklider, men några sådana är de inte, utan tillhör familjen badidae, som enligt evolutionsforskare har gemensamma förfäder med såväl labyrintfiskarna som ormhuvudfiskarna.
Ibland, när jag bara ser den främre delen av fiskarna tänker jag ibland på paradisfisken, macropodus opercularis, men det är kanske en väl långsökt association.

Hur som helst verkar de fyra fiskarna på något sätt ha funnit sig till rätta. Givet det lilla utrymmet har de ändå delat upp akvariet mellan sig. Med utspärrade fenor och ökad färgintensitet utkämpar de sina ibland mycket våldsamma revirstrider.

Trots allt leder inte dessa till mer än mindre skråmor och blessyrer som tur är. Det är ett fascinerade beteende när de annars ganska grå djuren antar mörkare och djupare färgnyanser där de står mot varandra med små darrande rörelser, glidningar och utfall.

Arten verkar ganska kräsen med fodret. Endast fryst eller levande verkar accepteras även om jag sett dem hugga för sig sparsamt av frystorkade dafnier. De har därför levt på frysta cyclops och någon gång i veckan även grindalmask.

Idag fick jag tag på levande dafnier, vilket förstås var ett välkommet tillskott. Det är meningen att fiskarna ska få någon form av levandefoder varje dag.

Med från Djurhobby kom idag också tre röda riliräkor. Dariorna visade tyvärr ett visst aggressivt beteende mot dessa och jag hoppas att det bara är nu i början. Djuren är i alla fall för stora för att vara fiskmat. Det lär visa sig med tiden, men om det blir alltför stor press mot dem kommer jag att flytta dem till ett akvarium med mindre och i lägre grad aggressiva invånare. Där finns mitt 32-liters low tech som ett gott alternativ. Där finns visserligen en trio dario dario, men dessa är mindre och något mindre aggressiva, som jag kan bedöma det. Det kär visa sig...

Maskar och framtidsplaner

För några dagar sedan gjorde jag en trist upptäckt i 112-litersakvariet. En av poecilia sp. Three spot - honorna hade drabbats av camalanus, de där ytterst trista parasitmaskarna,  som sticker ut som röda bihang från fiskarnas bakdel. Särskilt sjuk verkade inte den höggradigt gravida honan, son piggt simmade runt i karet. Ingen annan av de små levandefödare verkade dock ha drabbats.

Den gröna bågfensciklid - hanen lyste dock med sin frånvaro. Jag hittade honom inuti koklsnötsgrottan, som han ogärna lämnade. Även från honom kunde man se de röda bihang sticka ut. Det var bara att behandla med nematol, ett läkemedel som när jag tidigare använt det tog död på mina oryzias woworae. Jag fruktade att en liknande katastrof skulle bli följden, så när jag i morse hällde i de föreskrivna 2,5 ml av preparatet, så gjorde jag det med hjärtat i halsgropen.  Enligt bruksanvisningen skulle medlet vara särskilt riskfyllt för malar och botior.

Ikväll verkar det som att inga fiskar tagit skada och i bästa fall försvinner maskarna snart.

I akvariet finns förutom de som redan nämnts en grupp xiphophorus nezhualcoyotl, några corydoras Schultzei och ett par röda ancistrus samt en sturisoma panamensis. Det är med andra ord ett sällskapsakvarium och ett inte alltför färggrant sådant, då svärdbärarna är grönbruna förutom ett lätt metallskimmer som kan anas hos hanarna.

Jag har förändrat växterna något i akvariet. Limnophila har planterats liksom vattenpest. En hel del vallisneria har sålts eller slängts bort den senaste tiden.

När sjukdomen är borta ska jag steg för steg förnya karet inredning. Jag vill att växtligheten ska bli mer varierad och gå i flera och gärna kontrasterande nyanser. Som det ser ut nu så är det ett provisorium, även om anblicken av det inte är oangenäm.

För tillfället är det dock viktigast att nematolkuren får ha sin gång. I övermorgon måste jag byta 80% av vattnet och om tre veckor måste proceduren upprepas för att ta kol på de masklarver som kläckts efter att murens första del avslutats

Nya alger i de svarta tigrarnas rike

Ett tag så såg det ut att arta sig riktigt bra med nanoprojektet. Tråd- och håralgerna, som höll på att ta död på ludwigian, tycktes besegrade. Jag hade minskat på ljuset och upphört att göda med pmdd. Växtbeståndet utökades med några stänglar ludwigia grandulosa, något som gjorde akvariet till ett blickfång med en mer varierad färgskala.

För en månad sedan flyttade en grupp nya fiskar in i akvariet, några dario sp.Myanmar "Black tiger", badider med ursprung i Burma. Den stora gruppen med aphyosemion striatum fick nyligen en ny ägare i Västra Aros Akvarieförening. Badiderna verkade under flera veckor synnerligen tillbakadragna och mer eller mindre matvägrade den första veckan, men började sedan med god aptit äta frysta cyclops och dafnier samt grindalmask. Med tiden har de färgat ut och uppvisar nu sina rosaaktiga ränder på dem bakre delen av kroppen och svarta över den främre och huvudet. De är mycket temperamentsfulla och underhållande att titta på. Egentligen behöver de ett större akvarium, vilket ska tillgodoses i sinom tid.

Nåväl, jag har dock lite funderingar kring akvariet som är lite mer bekymrade. Algerna har kommit tillbaka, om än i mindre  omfattning. Vattenpesten, grandulosan och rotala nanjenshan har angripits. Jag funderar på varför. Ljuset har som sagt minskats till åtta timmar per dag i två perioder om 2,5+5,5 timmar, ungefär min vakna tid i hemmet. Jag använder Co2 som i någon omfattning har ökats. Det jag kan tänka mig är att akvariets bottensubstrat, Akadama-soil, avger tillräckligt stora mängder näring för att växterna inte ska kunna tillgodogöra sig dem fullt ut. Kanske har jag övermatat något och möjligen har vattenbyten på 30% varit otillräckliga. Jag ska nu titta närmare på dessa faktorer för att se om det har någon betydelse.