Det är vackert men inte färdigt

Jag måste nog tillåta mig själv att säga att växtakvariet nu börjar se bra ut. Det är rent av vackert med mina mått mätt. Jag är väl medveten om att jag inte är någon mästare i konsten att inreda ett akvarium, men även en glad amatör bör ha rätten att, i tävlan med sig själv, att få vara nöjd.

Tillväxten i akvariet är god. Förekomsten av alger obefintlig och jag har ökat variationen i karet genom att dels rensa ur en del växter och dels genom att ha ersatt och utökat akvariets flora.

Ludwigia repens har jag planterat om i bakgrunden och dess tidigare plats har intagits av hygrophila corymbrosa, som flyttats fram från plantornas tidigare plats bakom ludwigia glandulosa. Ett nytt bestånd lindernia rotundifolia har planterats i akvariets högra förgrund, för att dölja bubbelräknaren till Co2-anläggningen. Hygrophila difformis har jag ungefär halverat och planterat om de utrensade plantorna i mitt 32-liters low tech.

Det som saknas nu är framförallt lågväxande förgrundsväxter. Nu när trådalgerna är borta kanske eleocharis acicularis - mini kan komma på fråga igen.  Marsilea hirsuta eller echinodorus tenellus är tänkbara alternativ.

Fiskbeståndet har utökats med ett stim på sju drottningrasboror  (trigonostigma espei ), vara vackert röda färger gör dem väl synliga och estetiskt tilltalande från min åskådarplats i soffan. Kanske blir det fler fiskar av den arten framöver.  

Det finns hopp om livet...

Just nu verkar det som att utvecklingen vänt i växtakvariet. Trådalgerna är nu borta efter att jag minskat belysningstiden till 6 timmar, minskat på gödningen och gjort Co2-nivåerna mer stabila. Ett algdödande medel, Algin Extra, har också tillsatts vid de vattenbyten som gjorts.

Tidigare i veckan köpte jag nya växter, två krukor ludwigia grandulosa och en med hygrophila corymbrosa. Trots att bara några dagar gått ser jag att grandulosan vuxit något och att de översta bladen lyser vackert rött. Hygrophila difformis har fått tillbaka sin gröna fräschör efter att algerna försvunnit. Det finns hopp om livet...

Snart kan jag gå vidare med att ytterligare utveckla akvariet. 

Akvariet av den sorgliga skepnaden

Det är nu en eländig syn, mitt 54-liters växtakvarium, ett stolt och självsäkert projekt, som hittills mest präglats av motgångar.

Trådalger, trådalger och åter trådalger...Växtdöd, pogostemon helferi, eleocharis acicularis och alteranthera cardinalis.

Orsakerna är nog flera onödiga misstag, för mycket ljus för lång tid, övergödning och kanske fel gödning. Ojämna nivåer av Co2. Kanske hade det varit lättare att stå emot algerna om växterna varit fler och således kunnat konkurrera ut algerna eller åtminstone hållit dem stången.

Så vad göra? Till att börja med har jag minskat belysningstiden till 6 timmar. Co2 får stå på dygnet runt för att slippa krånglet med att ställa in rätt antal bubblor. En drop checker måste införskaffas. Jag kommer att rensa bort alla döende växter och pröva med att öka den samlade växtmassan i karet med snabbväxande stängelväxter.

Bredvid detta skabbiga elände till akvarium kan jag se hur bucephalandrorna i burmakaret får nya blad. Det ger viss tröst i det allmänna eländet.  Vackra växter dessa epifyter från sydöstra Asien och svåra är de inte.

Växtakvariet ska dock också bli ett tilltalande blickfång och jag ska följa de råd och uppslag jag kan få från andra, om de håller för prövning. Här handlar det bara om att öka mina kunskaper, steg för steg.

Mer eller mindre anskrämliga kar

Så här långt är det ingen framgång, växtakvariet på 54 liter. Trådalgerna förfular och bryter ned känsliga växter. Eleocharis acicularis har tynat bort mer eller mindre på kort tid och althetaranterorna tappar blad, ett efter ett. Det ser trist ut trots goda tekniska möjligheter. Där finns gott om ljus, upp till 2w/liter om jag så skulle önska, trycksatt Co2 och gödning.

Det är bara att hantera situationen så gott det går. Jag har dragit ned belysningstiden till 6 timmar per dygn och hoppas att det ska hindra algernas kvävande verksamhet. En del växter måste bort och andra, bättre lämpade, planteras. Misslyckanden är dock till för att vändas till lärorika erfarenheter.

Burmakaret har däremot fått en ansiktslyftning. I förra veckan fick jag tag på en samling bucephalandra motleyana som jag band fast med trädgårdstråd på kvistar av ormhassel.  Det ser rätt suggestivt ut. Akvariet har en något dunkel och trolsk framtoning. Det ser så långt inte så illa ut.

24-litersnanot är nu åter fullt med växter. Det är en veritabel djungel där 5 stycken pseudomugil gertrudae och några risfiskyngel simmar omkring. Akvariet vilar i en gyllengrön dager som trots den kaotiska planteringen är vackert.