Mitt 112-litersakvarium, som tack vare sin timer, också fungerar som en visuell väckarklocka, var länge ett viss källa till bekymmer. Övergött och igenväxt och ibland drabbat av sjukdom var det, men till sist verkar det hela ha rett upp sig.
Nytt filter, nya växter och ingen onödig gödning. Växterna, vallisneria, olika typer av cryptocoryne och vattenpest har ändå kunnat frodas. Fiskarna verkar trivas. Xiphophorus nezahualcoyotl i olika storlekar far snabbt omkring med livligt simmande corydoras schultzei som korsar deras banor.
Trots att jag aldrig brytt mig om att plantera vattenpesten blev de fritt flytande stjälkarna ett vackert inslag i akvariet i vars bakgrund en tät och vacker rad med vallisneria sträcker sig.
I viss oordning växer en blandad skara växter i karets mittersta och främre del som avgränsas mot bakgrunden av en rad lavastena.
Just detta mittersta parti är det jag funderat en del på. Det är en smula kaotiskt. Vattenpesten blev med tiden också alltför rörig och vallisnerian gjorde allt för att invadera akvariets främre delar.
Därför tog jag bort ett gott stycke av vallisnerian och planterade där istället vattenpesten. En aponogeton ulvaceus fick en framskjuten plats i mittpartiet. Det är en mycket vacker ljusgrön högväxt planta med lätt skruvade blad som kan bli mycket stor om man sköter den rätt.
Akvariet är inget under av skönhet men jag skäms inte för det. Mittpartiet är fortfarande en öppen fråga. Cryptocorynen har börjat bilda en fin och tät grupp men annat förefaller mer malplacerat...De två små svärdsplantorna, vilken är deras plats egentligen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar