En smygande katastrof...

Eländes elände!  En smygande katastrof håller på att drabba det nya växtakvariet. Kanske är det lite överdrivet att säga så i det här läget, eftersom en del verkar gå bra.

De omvittnat svåra althetaranterorna, cardinalis och reinickii - mini, växer, om än långsamt så som de faktiskt gör.Lindernia rotundifolia växer sig allt tätare och högre.

Eländet handlar om pogestemon helferi vars blad håller på att vitna och upplösas i formlösa slamsor.  

Varför? Järnbrist? Arten lär vara känslig för det. Sedan början av den här veckan har jag använt järngödning, men det är säkert för lite tid för att kunna se om det är vad som har felats. Döendet tycks fortsätta. Någon förbättring syns ej. Jag fortsätter med de åtgärder som föreslagits.

En annan tanke är att växterna, som härstammar från trakter med närings- och kalkrika bottnar i Thailand, mår dåligt av det alltför mjuka vattnet i Västerås. Något som kanske talar för detta är att althetaranterorna av allt att döma mår bra. De trivs under sådana förhållanden. Men det sägs också att helferi anpassar sig snabbt till olika vattenvärden utan problem.

Jag vet helt enkelt inte vad det är som är på väg att hända med plantorna.

Akvariet som sådant är nu ett trevligt men kanske en smula livlöst blickfång i vardagsrummet. Det saknas fiskar i det.
Igår flyttade tre amanoräkor in som kanske kan bidra till att begränsa trådalgerna, som börjar synas. Det behövs förstås flera räkor till det.

De första i en alldeles ny värld...

Idag fick växtakvariet sina två första invånare, det dariopar som dessförinnan först bott i mitt 32-liters low tech - kar och sedan i 24-litersnanot. De små, vackra och mycket temperamentsfulla fiskarna behövde mer utrymme.

Det verkar som att de snabbt funnit sig till rätta som de första i en alldeles ny liten värld under vatten. De första timmarna var de skygga men snart var de framme och simmade omkring bland bottenväxterna och bland stenarna. Hanen jagade honan på ett sätt som fått mig att fundera över om inte ytterligare en till fisk eller rent av ett par av samma art vore bra för att inte en enskild fisk ska löpa risken att stressas alltför mycket.

Jag har också planterat några stänglar ludwigia repens, toppskott som jag tog när jag rensade i den ganska yviga vegetationen i 24-litersnanot. Förhoppningsvis kommer dessa att få en rejäl och snabb tillväxt och att de efter hand kommer att få en allt mer rödaktig färg.

Något som är lite oroande är att bladen på pogestemon helferi börjat lossna och vitna, kanske ett tecken på järnbrist. Jag ska därför köpa järngödning och pröva om det kan vända den trista utvecklingen . I annat fall får jag pröva någon annan bottentäckande växt.

Vilka övriga invånare som akvariet ska få är inte klart ännu. Den lilla karpfisken sawbwa resplendens vore ett kap om jag fick tag på den. Trådregnbågsfiskarna, som jag tidigare tänkt skulle få befolka karet, gör sig mycket bra där de nu lever. Det akvariet är såväl tätbevuxet som en smula dunkelt, vilket låter deras färger komma väl till sin rätt. I växtakvariet är det därför andra arter som kan komma på fråga. Drottningrasbora, merahrasbora kopparbarber är de fiskar som jag allt mer låtit tankarna kretsa kring.  

En ny liten värld

En ny liten värld är på väg att ta form. Växtakvariet håller steg för steg på att hitta sin form. Det är en process som tog sin början för något mer än en vecka sedan.

De två blå lysrören har tagits bort. Akvarier badar nu i ett klart dagsljus som verkar ge vad som behövs åt de flesta av dess hörn och prång.

Till växterna har dels alteranthera cardinalis och dels dess släkting alteranthera reinickii mini lagts till den vy som karet erbjuder. Röda och rosaaktiga nyanser lyser upp grönskan.

Om de första växterna i akvariet har vuxit är svårt att se ännu, även om lindernia rotundifolia har brutit vattenytan nu. Hygrophila difformis verkar dock inte riktigt ha kommit igång. Det är svårt att se även om det lär vara en synnerligen snabbväxande planta. Kanske kan man ana att spiky moss och pogestemon helferi börjat ändra form.

Hardscapet har berikats med ytterligare några kolstenar.

Eftersom i synnerhet alterantherorna vill ha ett visst mått av Co2 har jag tillfälligt flyttat på en Co2 - anläggning från ett av nanoakvarierna. Till detta kommer också en daglig dos Happycarbo som effektiviserar Co2 - upptaget. 

Iskallt och inte vackert - början på en resa

Nej, vackert är det inte.....ännu. Igår gjorde jag den första planteringen i det nya växtakvariet. Vad är det som är problemet? Inte så mycket egentligen, ett nyscapeat akvarium har förstås alltid sina skavanker, men jag ser några tydliga problem.

För det första är färgtemperaturem på ljuset fel. Det består av både kallvita, dagsljusrör,  och blå med ett kelvintal på 25000. Akvariet ser väldigt kallt ut. Det är den rent estetiska sidan av saken. Hur det påverkar växterna är oklart, även om några andra akvarister försäkrat mig om att det inte behöver vara något problem. Alger är en annan sida av problemet. De blå rören måste  ytan ut, så är det bara. Det kalla ljuset utgör en bjärt kontrast till burmakaret, också det på 54 liter,  som står bredvid växtakvariet. Det är visserligen dunklare och mindre väl anpassat för mer ljuskrävande växter.

För det andra kanske valet av växter var mindre lyckat, även om det är lätt att förändra. De arter jag köpte igår är följande:

* Två krukor pogestemon helferi
* En kruka lindernia rotundifolia
* Ett knippe hygrophila difformis
* En burk (in vitro) spiky  moss.

Det jag, så här i efterhand kan tycka var en felprioritering är de två krukorna med pogestemon. Växterna täcker en stor del av botten och lämnar inte mycket utrymme till andra bottentäckare som jag nog hellre skulle vilja spela en större roll i akvariet. Detsamma kan sägas om hygrophila difformis, som bildar en tät vägg runt filtret som döljs relativt väl, vilket var skälet till at jag valde att köpa difformisen. Emellertid borde all hygrophila inte ha planterats i akvariet, eftersom den redan finns i stor mängd och är snabbväxande.  Som tur är finns det flera akvarier i lokalen som väntar på att startas, så överflödet av hygrophila och pogestemon kanske kan hitta en plats där.

För det tredje irriterade jag mig så mycket på de mörka fläckarna som uppstod mellan bakgrunden och akvariets bakruta, att jag tog bort den, torkade av den från såpvattnet och fäste den med häftmassa. På så sätt åstadkoms istället ett blått "djup", som ser mer tilltalande ut.

Till sist måste det ändå konstateras att akvaristik handlar om processer och dessa måste börja någonstans och så är det även i detta fall. Det är en början på en lång resa och metamorfoserna kommer på sitt sätt att spegla det liv som ryms i denna lilla värld under vatten. 

Vilka fiskar och andra varelser som ska bebo akvariet får visa sig efter hand. Kanske ett stim trådregnbågsfiskar, Iriatherina werneri, och ett stim mindre pansarmalar, corydoras pygmaeus eller habrosus, är tänkbara. Fem stycken regnbågsfiskar simmar nu, som av en händelse, med dvärgtandkarparna i mitt 32-liters low tech-akvarium. 

Visionen och de första stegen

Äntligen är mitt nya projekt i gång på allvar. Växtakvariet har nu inretts, fyllts med vatten och fått sina första växter.

Botten består av Akadama-soil som arrangerats som en backe som sluttar uppifrån och ned från vänster till höger. Efter viss tvekan eller kanske snarare otålighet, valde jag att använda de stenar jag faktiskt råkade ha hemma, nämligen kolstenar och skiffer. Akvariets mitt har jag lutat en långsmal bit skiffer mot några av stenkol. De övriga har ställts så att dels en "högplatå" har åstadkommits i akvariets övre vänstra hörn och en något lägre mellan de stenar som avgränsar det övre området och de som placerats i förgrunden till vänster. I akvariets högra del finns en "slättmark" där det än så länge bara finns några rundade småstenar. Sannolikt kommer jag att byta ut dem mot något annat i sinom tid.

Växterna består så här långt av en liten anubias  (a.nana?), lite sötvattenstång och några plantor av sagitaria subulata. Det är bara en liten början. Fler växter kommer att planteras inom kort.

Än så länge använder jag ett Eheim Pick up - filter.  Det ser inte bra ut men det ska bytas ut mot ett påhängt ytterfilter. Någon Co2 finns ännu så länge inte heller tillgänglig, men den ska införskaffas så snart der finns förutsättningar.

Bakgrunden består av en enkel blå plansch. Jag har fäst den vid akvariet genom att spraya vatten blandat med såpa på den. Tyvärr är det svårt att få vätskan att fördela sig jämnt, så det finns en del missprydande mörkare partier på den. Med tiden kommer de att döljas av de växter som kommer att planteras i bakgrunden.  

Belysningen är stark, 48 w eller om jag så vill 96 w, till 54 liter vatten. Två av de fyra rören är tyvärr med blått ljus, vilket gör ett kyligt intryck. Belysningstiden nu i början är begränsad till 6 timmar.