En del akvarier kommer av någon outgrundlig anledning i skuggan av de andra. Det gäller i hög grad mitt 24-litersnano, som snart varit igång utan uppehåll i två år. Det har haft sina bättre och sämre perioder och ärligt talats hade jag i det närmaste börjat tänka det I termer som "förlorat", anskrämligt eller i bästa fall "åtminstone inte några cyanoalger".
Men trots allt...Nu verkar det som att en bättre period infunnit sig igen, just som att jag börjat bortse ifrån och rent av låtit någon hörna av hjärnan överväga att starta om eller till och med lägga ned eländet.
Akvariet är beskaffat på följande sätt:
Volym: 24 liter, Eheim Aquastyle 24
Bottensubstrat: Akadama-soil
Hardscape: i bakgrunden, mangroverötter, runda naturstenar i mittpartiet, en och annan kvist av ormhassel.
Växter: Hornsärv, hygrophila polysperma, limnophila sessilflora, marsilea hirsuta, anubias heterophylla, anubias, gracilis, bucephalandra brownie red + motleyana, salvinia natans, sötvattenstång.
Räkor: Caridina logemanni, crystal red
Fiskar: endler, Campoma + dvärgtandkarpar
En del av växterna är plockade ifrån mina low tech - akvariet där överskottet på snabbväxande stängelväxter är betydande. Det är närmast att betrakta som skräp. Vem gillar hornsärv....på allvar alltså?
Dock så upptäckte jag nyligen att karet faktiskt är ganska fint. Det är dunkelt till följd av att flytväxterna och hornsärven skärmar av ljuset. Det blir som gröna valv eller tak som ger akvariet, trots dess ringa storlek ett djup, ett grönt, levande och en smula trolsk sådant....En hemlighetsfull liten värld under vatten som kanske kommer att bestå ännu några år...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar