Kanske är mitt 54-liters växtakvarium på väg att hitta formen igen. Över sommaren, efter en väl ambitiös ansning, då en hel del växter togs bort, var det en skugga av de första månadernas relativa skönhet. Jag vetvmed mig mina begränsningar, jag är ingen och kommer inte att bli en "stor" aquascaper, men en period var variationen av färger och former bland växterna ett trevligt blickfång, något som också andra visade sin uppskattning av. Under sommaren såg det trist och fattigt ut. Nu är det på väg tillbaka.
Nya växter har köpts in. En av mina favoriter, rotala walichii, är nu planterad i karets vänstra halva. I mitten finns ludwigia glandulosa, vars röda färger lyser upp detta parti av akvariet. Framför ludwigian, åter ett bestånd bacopa amplexicaulis och bakom den, till höger i bakgrunden, limnophila. Stenarna, svart kol, har byggts upp till ett röse i vilket jag stuckit ned tre plantor bucephalandra motleyana. Framför röset finns en tät matta av hydroctyle tripartita - Japan, som nu expanderar och hotar att slå ut staurogyne repens, som växer vid framrutan. Även marsilea hirsuta, i karets vänstra förgrund verkar växa hyggligt, även om den håller på att växa samman med resterna av den spiky moss, som nu tagits bort från akvariet.
Belysningen har utökats med ytterligae ett T5-rör, 24 w Sylvania Aquastar. Det ger 1,77 w/litern vilket den ljuskrävande ludwigian och rotala nog är särskilt glada över.
Honungsguramihonan har tyvärr dött och endast tre Iriatherina werneri återstår. Igår iakttog jag dock att dessa, trådregnbågsfiskar, lekte i växtsnåren. Hanen följde en hon med knyckiga snabba rörelser samtidig som han i snabb takt färde upp och ned sina långa rygg- och bukfenor. Räkorna, röda rilis med blue jelly - rötter, har blivit väldigt många under sommaren.
Akvariet ser nu bättre ut än på länge men riktigt nöjd är jag inte. Scapet saknar ännu så länge balans och rätt proportioner. Det återstår en del att göra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar