Ikväll, i samband med att jag ansade växter i ett av mina akvarier, slog det mig att det kunde vara dags att ta tillvara växtöverskottet för att rycka upp dvärgtandkarparnas lilla enkla boning vars enda plantor hittills varit en klump javamossa samt en oöverskådlig mängd musselblommor och andmat.
Fiskarna har i stort sett bara visat tecken på att trivas. De har rört sig, små som de är, i revorna i mossan och bland rötterna till flytväxterna och ibland varit svåra att få syn på, där de letat efter föda.
Botten i akvariet består av tre lager, blomjord, fint grus och engelsk sjösten, ett arrangemang som gjort akvariet redo att när som helst omvandlas till ett walstadsakvarium. Hittills, pga höga nitrithalter för att gynna tillväxten av välgörande bakterier, hade en enkel luftpump hållit igång cirkulationen i karet.
Nu tog jag de ansade topparna av limnophila sessilflora och planterade dem i det lilla akvariets mitt, från kant till kant, samt planterade några rader med utlöpande skott av lileaopsis i förgrunden. Mossan lade jag i bakgrunden där också en för mig okänd finbladig växt som jag fätt av en zoo-handlare i Västerås. Andmaten och de flesta av musselblommorna rensades bort för att ge mer ljus till de växter som planterats på botten. Förhoppningsvis, trots den ganska usla belysningen, kommer det att bli en förhållandvis hygglig tillväxt. Arrangemanget är tillfälligt tills det är dags för dvärgtandkarparna att ta över endlerhybridernas nuvarande akvarium.
Nu var det också dags att vara konsekvent och stänga av luftpumpen. Akvariets växter, botten, ljus och fiskar ska själva få göra jobbet eller rättare sagt, de kommer att ingå i ytterligare ett försök att få igång ett förhoppningsvis välfungerande low tech-akvarium.
Kanske kommer det inte att vara i drift så länge, men om det visar sig vara ett lyckosamt projekt kanske jag låter det vara och ställer undan akvariet med endlerhybriderna.
Fiskarna består idag av fem dvärgtandkarpar varav en är hona. En liten individ, som både jag och den person jag köpte dem av antogs vara en hona, har nu visat sig vara en hane. Fisken är utrustad med ett gonopodium som blivit alltmer synligt. Könsbalansen måste jämnas ut om det ska finnas den minsta chans att odla fram en egen stam. Nu verkar det dock som att jag inom några dagar kan komma att få tag på åtminstone en ny hona tack vare att en akvarist på besök i Malmö kan hjälpa mig att göra inköpet där.
Luftpumpen behöver jag till andra ändamål. Jag har, precis som många andra akvarieägare, börjat odla artemia. Den första kläckningen har gjorts och jag gav artemianauplierna till mina mindre akvariefiskar och yngel. Självfallet fick även dvärgtandkarparna del av den nya läckerheten och jag kunde se hur fiskarna jagade efter kräftdjuren en lång stund i akvariet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar