Translate

söndag 12 april 2015

Survival of the fittest - kampen för tillvaron i red shoulder-akvariet

Ett grymt och säkert lika naturligt skådespel  utspelas i mitt 275-litersakvarium efter att amecorna fick ett nytt hem I akvarieföreningens  lokaler. Den mest dominanta av red shoulder-hantlarna blev allt mer aggressiv och brutal mot sinartfrände, so inte längre vågade visa sig vid akvariets framruta. Jakterna  blev allt hänsynslösare  och den andra fisken ådrog sig synliga skador, sådana som vittnar om att den fått det allt svårare att freda sig. Ett hot mot dess överlevnad helt enkelt.

Balansen i akvariet förändrades när amecorna flyttades och detta  började helt säkert redan när sajicahanen  dog för någon vecka sedan.  Då verkade faktiskt  allt lugna ned sig, men varje ny förändring  innebär också en balanförskjutning  i djurens  naturlig kamp om utrymme, revir , föda och andra livsbetingelser,  där den bäst anpassade, den i sammanhanget "starkaste" också är densamma överlever. Man skulle därför kunna säga att det spelades upp i akvariet var ett "darwinistiskt " drama, naturens grymhet som får ta plats i ett stycke konstgjord natur.

Så hur skull då detta  problem lösas? Jag beslöt mig för att pröva  en klassisk  och effektiv lösning, att skaffa fler djur av samma art för att rumstera  om i fiskarnas  rangordning. Två ytterligare red shoulder-hantlar köptes i fredags, ett relativt  stort exemplar och ett mindre. När fiskarna koppats  in visade det sig, föga oväntat, att den dominanta fisken började utöva ett veritabelt skräckvälde mot de två nykomlingarna, som chockade av den nya miljön, var tillbakadragna och skygga. De trängdes tillbaka till akvariets bakre del, till  hörn och bland växterna.

Naturligtvis  oroade jag mig mycket , även om jag visste att detta, åtminstone i början, nästan oundvikligen skulle bli följden av de nya invånarnas ankomst. Risken finns alltid att något går snett, att stressen , som  de attackerade djuren utsatts för, skulle kunna leda till sjukdom,  borttynande  och död. Detta fenomen har alla akvarister med ett minimum av erfarenhet  varit med om. Själv  minns jag särskilt hur mina blå guramier  gjordes bästa att ta livet av varandra, när jag höll arten på 80- och 90-talet.

Det vara bara att vänta och se även om jag övervägde åtgärder om läget skulle bli alltför prekärt  för de två nykomlingarna:

1. Att flytta på den dominanta  fisken och isolera den tillfälligt i en förvaringslåda på 25 liter.

2. Göra om inredningen i akvariet för att förändra revirgränserna

3. Avliva den aggressiva fisken.

Ingen av dessa lösningar tilltalade mig så jag beslöt mig för att ge fiskarna tid. Det hade trots allt bara gått en  dag.

Idag på morgonen var läget till synes oförändrat, men något som trots allt kunde skönjas var att de övriga fiskarna  visade sig något mera, att de gjorde försök till frambrytningar  och att de, tack och lov,  åt med god aptit. En stund senare blev jag vittne till hur den största av nykomlingarna, som är större än den aggressiva fisken, råkade in i ett vilt slagsmål med denna och att akvariets förra härskare och tyrann, gav vika för övermakten. Åter blev det lugnare i akvariet och fiskarna kunde, vad det tycktes simma relativt  fredligt tillsammans. Än är det nog inte avgjort hur det kommer att gå, men utvecklingen går åt rätt håll.

Man skulle med all rätt kunna kritisera att jag skaffade red shoulder-hantlarna överhuvudtaget. Det är fiskar som blir tämligen  stora, 25-30 cm, och därför behöver rejält med utrymme. 500 liter är ett förslag som ges av Nordiska Ciklidsällskapet. Seriously fish hävdar att den närbesläktade  heros  efasciatus kan fungera i så små akvarier som 243 liter. Varför gjorde jag köpet?

Sannolikt  som en chansning. Jag ville ha några stora och majestätiska  fiskar i mitt akvarium och tyckte att hantlarna  passade. Men det man känner är rätt val är det ju inte  detsamma som det som är rätt ur fiskarnas synvinkel och nu är jag än  mer insyltad efter att jag skaffat  de nya fiskarna. Det är bara att göra det bästa av det och försöka låta förnuft och kunskap  vägleda mig i fortsättningen och denna  borde innebära att jag i sinom tid skaffar  ett betydligt  större akvarium. Kanske  var det för att ge mig själv en godtagbar anledning till detta som  jag köpte fiskarna?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar