Av mekongrisfiskarna är det inte många kvar nu. Av ursprungligen 16 fiskar finns 6-7 kvar i livet efter en månad. Det är trist men kanske är det inget att förundra sig över. Enligt en del källor är det, som det uttrycks på engelska Wikipedia, "svårt men inte omöjligt" att hålla arten. Uppenbarligen är den känslig. Jag har dålig koll på vattenvärdena i det 32-liters low tech som risfiskarna delar med dvärgtandkarparna, men det är inte omöjligt att något gått snett där.
Man skulle kunna invända att de små levandefödarna inte drabbats av någon motsvarande massdöd, men heterandria formosa är å sin sida en mycket härdig och lättskött art. Om värdena inte är extrema, så klarar de det mesta.
Jag hoppas att de små fiskarnas frånfällen nu stannat upp och att de mest motståndskraftiga djuren kommer att överleva. De verkar pigga och alerta och jagar varandra emellanåt.
På bilden nedan kan man se hur akvariet såg ut i lördags efter Akvarieträffen i Stockholm. Jag vann en del växter på lotteri och bytte till mig glossostigma. Det var mycket svårt att plantera växten så att den var väl förankrad i bottensubstrat ett och lösa och gula blad flöt hela tiden upp. Jag tröttnade till sist och tog bort växten och lade tillbaka javamossan i förgrunden. Glossostigma satte jag ned i killiakvariet i köket, där jag lyckades gräva ned den. Antagligen är ljuset och tillgången till föda otillräckliga. Hur det utvecklas blir en fråga att undersöka den kommande tiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar