Igår kväll, när jag av en händelse lyfte på lysrampslocket till det 32-liters akvarium, som bebos av ett par rivulus (cynodonichtys) rubropunctatus, fick jag syn på ett litet yngel, några få millimeter stort, som avtecknade sig mot ett blad nymphoides taiwanensis nära vattenytan.
Att hitta yngel är väl ingenting särskilt oväntat om man sysslar med såväl levandefödand som äggläggande tandkarpar, men eftersom jag bara bevittnat en enda lek och faktiskt oroat mig över de vuxna fiskarnas hälsa, så var upptäckten både rolig och uppmuntrande. Uppenbarligen har mina fiskar trivts och mått tillräckligt bra för att föröka sig.
Den här centralamerikanska rivulus-arten, har jag efter ett par veckors tid, insettt har ett särpräglat kynne, som den delar med andra arter i släktet, och det är ett något "flegmatiskt" temperament. Fiskarna är ganska "sega" av sig, de står gärna stilla och det länge. Ofta hittar man dem strax vid vattenytan och inte så sällan nära botten, gömda bland växter, stenar och rötter. Emellertid är de kraftfulla och snabba när de behöver det. Inte ens vid matdags är de framfusiga, utan väntar på att fodret ska komma flytande eller simmande emot dem.
Fiskarnas akvarium är inte inrett som ett regelrätt odlingsakvarium, utan ska vara en prydnad för rummet där det står. Växterna består av främst vattenpest, men där finns också bacopa compact, cryptocoryne wiliisi, en liten anubias samt frogbit och några tynande vallisneriaplantor. En lekmopp av grön syntetgarn finns också, även om fiskarna, mig veterligt aldrig lekt i den. Några ägg har jag nämligen inte hittat där ännu.
Vattnet i akvariet är ca 25 grader, alltså egentligen ett par grader för varmt för fiskarnas långsiktiga välmåga. Ph ligger strax under 7, 6,8 om , man får tro de teststickor jag för tillfället har tillgång till. Nitrithalten är försumlig. Ett något surare vatten vore nog att föredra, då många gjort iakttagelsen att ett surare vatten ger en bättre könsfördelning bland ynglen.
Fiskarna har främst utfodrats med fryst foder, vita mygglarver, artemia och cyclops samt på senare tid en del levandefoder, inte minst bananflugor som fiskarna av allt att döma har uppskattat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar