Ikväll undersökte jag till sist resultatet för odlingsprojekter med mina f.gardneri-golden. Ungefär som förväntat visade det sig, när jag tog ur växterna från odlingslådan, att fem stycken yngel, från ca 1 cm till kanske 7-8 mm, simmade omkring där.
Nu, drygt tre veckor efter att den andra omgången lek avslutats, kan knappast förväntas att fler yngel kommer att kläckas. De äldsta ynglen är ca 2,5 veckor och de yngsta ca en vecka yngre.
För att få bättre koll på ynglens utveckling sorterade jag ut limnophilan från odlingslådan för att istället behålla vattenpesten. Det går nu att se samtliga yngel röra sig i vattnet där de söker föda på botten, bland växterna eller vid ytan.
Det lilla projektet, med tanke på omständigheterna, har varit lyckat. Jag valde en variant av naturmetoden som innebär att fiskarna fått leka bland växterna i ett särskilt akvarium, för att senare flyttas tillbaka till deras vanliga hem.
Några lekmoppar, vare sig flytande eller sådana ställs på botten, har alltså inte använts. Om jag istället bestämt mig för att använda dessa hjälpmedel hade jag säkert kunnat ta till vara fler romkorn och fått fler yngel, men fler kunde ändå klara sig den här gången än om jag låtit de vuxna fiskarna vara kvar. I det stora akvariet har tre yngel överlevt från lekar spridda över en mycket längre tidsperiod än den vecka som lektrion sammanlagt befann sig i odlingslådan.
Jag tror det på sätt och vis var ett klokt beslut att använda mig av naturmetoden, eftersom en stor mängd yngel måste tas om hand och senare avyttras. De fem nya små fiskarna utgör på så sätt ett mindre problem när den dagen kommer. Något mer odlingsprojekt med f.gardneri-golden lär det inte bli under överskådlig framtid. Nu handlar det om att driva upp ynglen till vuxen storlek. Vad som sen händer får framtiden avgöra. På fyra månader har de ursprungligen fyra fiskarna blivit tolv, alltså har de tredubblat sitt antal på kort tid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar