Ikväll när jag kom hem från Ålandskryssningen hade äntligen de förväntade borellii-ynglen blivit synliga. Honan hade kommit fram med sin nu frisimmande kull. Många och små och ännu inte helt vana simmare rörde de sig i små språngliknande rörelser på botten. Nu hade honan kommit fram från gömställena hon haft de senaste veckorna.
Yngelvården har visat sig ha roliga egenheter (?). Honan håller undan hanen och hanen jagar undan övriga fiskar.
En fodertablett, egentligen avsedd för pansarmalar mfl arter, blev den första föda jag släppte ned till de små nykomlingarna som verkade uppskatta maten. Artemia bör det bli kommande vecka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar