Deras hem har fått en ny skepnad de senaste dagarna. Mer växter, mycket tätplanterade toppskott av limnophila sessilflora och några stjälkar bacopa. Musselblommor och frogbit på ytan. 15-20 liter, mycket litet mwd andra ord, knappast ett hem för fiskar egentligen, men för dvärgtandkarpar kan det fungera. Dessa mycket små fiskar är ibland knappt möjliga att urskilja i grönskan. De är en av fiskvärldens minsta invånare, den sjunde minsta arten enligt vetenskapen.
Livets många former på jorden....en liten smal skepnad, mässingsfärgad och med skarpskuren profil och ett svart band längs med kroppen. Dvärgtandkarpen, heterandria formosa, en levandefödare från sydstaternas USA. Bland de flikbladiga växterna rör de sig. Ibland långsamt, uppstannande och så ett kort utfall mot någon, för mänskliga ögon, osynlig munsbit på ett av bladen, ibland snabbt pilande mellan växterna.
Den sägs vara fredlig och det stämmer säkert, men hanarna jagar varandra i de små skärmytslingar som uppstår. De kröker på ryggen och ändrar färg, "bleknar", det svarta bandet blir mindre tydligt.
Det är en mycket liten värld, en värld att häpna en smula över. I varje bäck och på varje grässtrå urspelar sig små dramer. Alltsammans uppgår i naturens och själva tillvarons rikedom.
Jag kan förstå fascinationen många har för stora och färggranna fiskar men även litet och anspråkslöst kan vara nog så vackert.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar