Translate

söndag 12 oktober 2014

I bettornas risiga svartvattensdjungel

Idag är det en vecka sedan ett par betta rutilans flyttade in i det lilla akvarium som tidigare beboddes av en grupp centralamerikanska vildguppies.

Akvariet har anpassats till de nya invånarnas krav. En påse torv har hängts ned för att sänka ph-värdet under 7 och ett par catappablad har lagts ned. Det är knappast vad man kan kalla en vacker inredning, men förhoppningsvis kommer det att förbli ett någorlunda biotopriktigt hem till de båda kampfisksläktingarna. Karet har förvandlats till en ganska risig svartvattensdjungel, som domineras av ett mäktigt bestånd limnophila sessilflora.  Där finns både planterade och flytande stänglar av den snabbväxande plantan. Ph-värdet låg ikväll,  12 oktober, kring 6. Det ser rätt så bra ut med andra ord. Vattnet håller 25 grader och är brunfärgat av humusämnen.

Vad gäller fiskarna ser läget inte alldeles lovande ut. Hanen är mycket aggressiv och honan har jagats ganska hänsynslöst,  även om hon lever och har god apitit. Emellertid har hon tappat färg och är tillbakadragen.  De flytande limnophila stjälkarna har därför blivit en nödvändig tillflyktsort för henne. Hanen har behållit sin djupa brunröda färg och hans blåaktiga ögon lyser i akvariets humusbruna dunkel. Fiskens färg är mycket ändamålsenlig i brunaktiga vatten, bland vissna löv, nedfallna kvistar och torv.  Att ögonen är synliga har säkert sitt syfte. På det hela taget är den här lilla bettan en fascinerande bekantskap,  som bara solkas av dess trista aggressivitet.

Jag räknar tyvärr med att det kan bli ett misslyckat projekt med betta rutilans.  Det är förstås inte optimalt att skaffa ovanliga och okända arter av utan förkunskaper.  Bettorna var ett impulsköp och ett experiment. Att en av fiskarna befinner sig väl behöver  man knappast tvivla på, men den andra är i klart sämre kondition.  På kortare eller längre sikt är det troligt att det inte kommer att gå väl. Så vad göra?

Jag vill inte ge upp arten även om detta första försök skulle gå illa. Om det går borde honorna bli fler i akvariet.  Flera honor på en hane är förstås det bästa, även om fiskarna såldes i par. Förhoppningsvis ska det gå att skaffa flera honor. Att akvariet, ca 20-25 liter, förmodligen är i minsta laget är en annan faktor att ta hänsyn till. Men projektet har gett mig inspiration att på lite sikt förverkliga en akvaristisk dröm, ett sydostasiatiskt svartvattensakvarium. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar