Fiskfavoriter genom åren

Genom åren som akvarist har jag haft olika favoritfiskar, de har växlat men de har alla haft något intressant eller estetiskt tilltalande med sig. Här är en lista med lite kommentarer.

Från min första akvarieperiod, 1985-1997

1.Dvärggurami. Vackra små fiskar med rykte om sig att vara lite skygga och känsliga, men de är lättodlade och kan visa ett oväntat temperament. Hade dem flera gånger under min första akvaristperiod på 80- och 90 talet.

2. Guldfiskar i olika varianter. Som så många andra har jag haft dessa ofta sönderavlade stackars fiskar i alldeles för små akvarier, men det var länge sen. Kommer nog inteatt hålla carassius auratus något mera om jag inte skaffar mig en tomt stor nog för en rejäl damm. Som ung drömde jag faktiskt om att föda upp guldfiskar till försäljning, men det blev inte minsta yngel. Jag gillade främst de lite ovanligare och mer naturliga varianterna, som shubunkinen, en brokig, långsträckt fisk utan slöjfenor.

3. Scalarer  av olika varianter.  Majestätiska sävliga men ändå kvicka fiskar som kan verka  skygga men som kan vara oväntat aggressiva. Naturligtvis fick de ofta trängas i den dåtida fisksoppan, men jag hade flera exemplar som växte rejält och som uppenbarligen trivdes hyggligt i mitt 110-literskar jag hade på den tiden.

4. Paradisfiskar (macropodus opercularis) hade jag i några omgångar. Oftast slutade det med att de jagade ihjäl varandra eller andra fiskar. De gick alltid i för små eller överbefolkade akvarier. Jag tror de fascinerade mig delvis för att de var bland de första akvariefiskarna som introducerades. De är också kraftfulla ,  färgstarka  men hade även en både trist och rolig vana att hoppa, ur akvariet och efter  mat.

5. Malawiciklider.  Med  dessa gick det rätt så  bra.  De förökade sig trots för lite utrymme och var långlivade,  temperamentsfulla och med komplexa beteenden. Melanochromis johanni var de första jag skaffade.

Efter nystarten 2013

1. Killis. Killis är fiskar jag drrömde om under min första period. De ansågs som expertfiskar och var svåråtkomliga utanför en trängre krets. När jag sdetartade om hobbyn ville jag ha fiskar jag inte haft tidigare och beställde en kvartett kap lopez. Det gick både bra och dåligt. En av honorna bar på någon parasit som spred sig och tog kol på fiskarna en efter en. De lekte men några yngel syntes till.
I mitt nystartade jordakvarium på 54 liter går nu två par fundulopanchax gardneri-golden. Ett riktat odlingsförsök ska göras senare i vår. Fiskarna verkar trivas. De är matglada, färgstarka och kanske inte fullt så aggressiva som arten ibland utmålas som. De lekte i veckan som gick. Ska satsa på bra foder för att få dem på topp tills det är dags för odling.

2.Snäcklekare. Nästa seriösa projekt blev ett litet kar med neolamprologus multifasciatus, snäcklekare från Tanganyikasjön. De fungerade utmärkt i tre månader, förutom att de, vad jag vet inte lekte. Alldeles innan jul tyckte jag mig se något som snabbt pilade över botten, men när jag kom hem efter julfirandet hittade jag alla fiskar döda. Antagligen var det någon förorening, svaveldioxid eller ammoniak och som inga av mina tester kunde förutse. Bristande kunskap om avfall, vattenkemi och andra miljöfaktorer måste nog ses som den egentliga orsaken. En stor besvikelse och en trigger att lyckas bätrre blev det,

3. Mer eller mindre "udda" levandefödare. Jag gillar  levandefödare.  De är vackra,lättskötta och lättodlade. Guppies,  både i slöjvarianter och vildformen (mina härstammar från Centralamerika) finns i mina kar. Banala fiskar som inte ger   akvaristen något större kulturellt kapital  i hobbykretsar. Men välskapta  slöjguppies är mycket dekorativa, de är relativt tåliga trots att annat ofta påstås om dem. Mina lever och frodas, förökar sig och utgör ett färgrikt blickfång. Vildguppyna är tänkta att bilda stommen i en ny akvariestam. Med tiden ska de få ett eget kar.

En ny favorit är endlern eller rättare sagt endlerhybrider av varierande renhet. Kvicka, färgrika, pilande små fiskar som visar på en enorm virilitet. Sedan 30/12-2013 har flera kullar fötts och ynglen växer snabbt. Just nu väntar jag på att de ska börja färga ut, men än så länge har de antingen gula eller grå-gröna grundfärger. Misstänker att de förra är hannar och de senare honor.

Även några goodeider, ameca splendens,  har flyttat in i ett av mina kar. Det är ungfiskar på ca 4 cm. Arten kan bli dubbelt så stor och könsmognaden inträffar vid ca 5 cm. Trots att de visat sig vara rätt "elaka" som notoriska fenbitare, som håller andra, betydligt större fiskar i skräck, så skulle det vara roligt att satsa på denna minst sagt ovanliga levandefödare.  Jag komner sannolikt att skaffa fler inom kort, men det kan också innebära att andra fiskar måste flytta. Amecornas kynne är speciellt och de behöver förmodligen både främst sitt eget sällskap och större utrymme.